Lilla Rara Sara

Ni har inget val. Är rätt nöjd att det bara är 4kg kvar tills jag är tillbaka på matchvikten. Längtar tills efter sommaren då jag ska tillbaka till gymmet. Fram tills dess är det mina promenader som gäller.

Har funderat på det där med dieter men jag kan inte låta bli att skippa allt det goda (läs min karaktär är urkass), så det får bli att röra på sig mer!

Bland det bästa jag vet är att få komma ut på en promenad. Älskar det! Gärna i rask takt. Numer är det inte bara hunden som får följa med ut utan också vagnen med bebis och ibland lyckas jag få med M med.

Emmaljungan är bland det bästa köpet jag gjort, Den funkar överallt! Till och med när M drar med familjen på promenad vid jaktlagets marker. Skumpar det så blir bara Oscar ännu mer nöjd och somnar på studs!

Undrar ni vad det är för kläder Elsa har så är det en kevlarväst. Skyddsväst om ex en gris skulle vilja bråka med henne (eller snarare tvärtom då hon är en ettrig terrier). Västen är kravet för att M ska få ta med henne ut på jakt från min sida, då är jag inte lika orolig  när jag släpper iväg henne..

Oscar var beräknad till 8/5, samma dag M skulle ha uppkörning för mc.

Av förklarliga skäl har M gått och varit orolig för att allt skulle ske samtidigt. Kanske inte det mest ultimata att frun ligger på förlossningen när man själv har uppkörning?

Nu kom Oscar den 2/5 med lite hjälp istället och M´s oro försvann och han klarade uppkörningen galant!

På morsdag åkte lillasyster med honom för första gången, troligtvis inte sista heller då hon gillade det skarpt.

Så en del har ju hänt sedan sist i graviditeten. Ska dra en snabbversion och sen lägger vi det (känner jag mig själv så blir det långt ändå..).

Har legat inlagd på sjukhus i v 34-35 med enorma magsmärtor, som de trodde var blindtarmen, vilket det ej var. Mandrat från läkarna var "Bebisen mår bra", alltså fick blivande mamman fortsätta ha ont då man inte kunde göra så mycket utan att det skulle påverka bebisen. Enda smärtstillande som funkade var en spruta jag spydde av, men smärtan tog den bort. Alltså var jag fastande och fick dropp under flera dagar. Fastandet var en god idé också då de titt som tätt ändå övervägde att skicka mig på op men det bläev ändå aldrig av då de helst ville avvakta..

Blev inlagd för havandeskapsförgiftning i v 38. I början nerrullade persienner och ingen tv, i slutet fick jag åka hem på permis och sova.

v 39 + 0 blev jag mamma till världens sötaste Oscar.

Därimellan har det blivit väldigt mycket vila vilket är förståeligt.

I morgon fyller Oscar en månad. Tiden verkligen springer iväg! Lever fortfarande i en bubbla men börjar sakta men säkert komma in i rutinerna igen.

Har i princip inte suttit vid en dator sen han kom (han kom verkligen också! men mer om det en annan dag!).

Men nu ska jag då alltså försöka ta upp detta bloggande igen. Det finns ju flera runt omkring men icke så nära som vill följa honom och så passar väl detta perfekt?