Lilla Rara Sara

Antingen så kan jag gå och fotografera varenda liten detalj på en sak eller så tar jag en snabb, suddig kass bild och överevigar ögonblicket med. Den senaste tiden har det blivit allt mer det senare. Försöker skylla ifrån mig på att det är mycket att göra, att jag är stressad och inte orkar ta med mig systemkameran överallt.
Känner att det är dåligt av mig. Jag gillar ju att fotografera...
Det är ju så förbannat roligt!

Från och med nu ska jag lova mig själv att bli bättre. Inte låta alla måsten ta över mig utan även lägga tid och energi på roliga saker. Det har jag varit ytterst dålig på den senaste tiden.
Första saken att ta tag i är kameran. Den ska med mer! Nu kan jag inte gnälla om kameraförbud på jobb eller att det är jobbigt att släpa på den. Jag har ju cykelkorg!
Och inte är den så värst tung heller som min gamla tunga D50 var. Den här är ju lätt och smidig!
För min egen skull. Att inte låta stressen ta över mig som jag vet att den gör nu med denna jävla psoriasis liknande skit som uppkommer då!

Unna mig lite mer kvalitetstid helt enkelt med vin, fikor, high heels i berusat tillstånd, kameran ska få mer tid och vännerna likaså. Kommer inte ske i en handvändning men sakta men säkert så?
Började härromdagen med en god bok. Alltid något?

Vad jag egentligen ville få fram av de här bilderna är sommaren. Jag älskar alla årstiderna. Allt har sin charm. Just nu njuter jag av tända block och doftljus, varma drycker och tidigt mörka kvällar.
I somras njöt jag av långa ljusa kvällar, däckrök på street race, mysiga grillningar i Viken, fikor på balkongen och att jag genomgick en operation på Akademi Klinken som fått mig att må så bra!
Mormors födelsedag firades på Saradagen när dessa bilder togs. Det är min barndoms paradis den trädgården där blommorna stod. Varenda vår och sommar sprakar den likt ett fyrverkeri i färger. Inte ett ogräs så långt ögat kan nå och stora ytor för min lilla hund att leka på.
Nu har jag framkallat nästan alla bilderna som togs den dagen, ska göra något fint med den tänkte jag...